fredag, juli 31, 2009

Utflykt till Österlen

Igår hade maken och jag en mycket trevlig utflyktsdag till Österlen. Vi körde till Trelleborg och sedan kustvägen därifrån till Ystad som är mycket trevligare en stora vägen. Vårt första mål var Åbergs trädgård strax utanför Ystad mot Tomelilla. Det var ett underbart ställe som jag inte varit på förut. Tyvärr började regnet ösa ner när vi kom dit men vi gick direkt till deras fik/restaurang i växthuset där vi intog en trädgårdstallrik till lunch. Underbart goda ekologiska grönsaker med gott bröd och ljuvligt kaffe efteråt. Vi satt en stund och tittade i trädgårstidningar och böcker de hade där, och plötsligt hade regnet upphört och det klarnade upp. Då gick vi runt en stund i den enorma trädgården. Lite synd att det inte är säsong just nu. Det kommer garanterat bli en tur hit nästa vår. Jag rekommenderar detta ställe varmt! Sedan styrde vi kosan mot Simrisham och på vägen var vi tvugna att stanna vid detta söta lilla ställe som hette Gammelgården. Fint ställe men det mesta som de sålde finns i Malmö med. Vi stannade till på en del andra småställen också för lite fika och sista anhalten blev Apotekarens trädgård i Simrishamn. Det är också ett härligt ställe med mycket atmosfär. Praktisk som man är kunde jag inte låta bli att undra hur de gör när de vattnar alla dessa blommor som hänger i krukor flera meter över marken. Men fint var det. Mot slutet av dagen sken solen och det blev en mycket lyckad dag. Vi stannade även till hos äldste sonens pappa som bor i ett underbart stort gammalt bränneri. Han var inte hemma men jag fotade från hans underbara trädgård. Så fort jag kollat med honom att det är OK att lägga ut bilder på hans hus så ska jag visa er. Kort sagt en mycket lyckad dag!

2 kommentarer:

Vitt o Vältummat sa...

Vilken härlig utflykt! Skall kolla med Lars om vi inte kan köra den rundan i morgon...
Ha en bra kväll
Kram/Åsa

Anne sa...

Åbergs trädgård ska jag besöka nästa gång jag är på Österlen!
Tack för din kommentar! Ja vi har två änglabarn som båda var helt underbara. Vi får leva på minnena, men smärtan går nog aldrig bort.
Allt jag gör blir en påminnelse om att Madde inte längre får vara med oss och uppleva livet med sin familj. Det gör ont, men jag försöker ändå varje dag att göra det som madde vill att jag ska göra.
Du har en jättefin blogg som jag ska besöka oftare i fortsättningen.
Jag fann den nu när du hittat mig.
Kram på dig!