torsdag, februari 17, 2011

Familjen

I en vaniljgul stenvilla bodde familjen. Idyllen runt om var total. Smala gator där villor i olika former och färger låg på rad. I de prunkande trädgårdarna lekte barn i alla åldrar och här och där skällde en hund medan en katt slickade tassen i solskenet. Barnen gick i den lilla träskolan där fröken spelade orgel och sjöng morgonpsalm. De skrev välskrivning med en bläckpenna och torkade av överflödigt bläck med läskpapper. I husen var mammorna för det mesta hemma och serverade varm choklad när barnen kom hem från skolan. I familjen fanns mamman, pappan och tre barn. Eftersom mamman i just den här familjen jobbade så bodde en hemhjälp i jungfrukammaren och tog hand om barnen och hemmet. Det fanns en flicka i familjen, en mellanbror och en lillebror. Mamman var vacker med svart hår och bruna varma ögon. Hennes naglar var alltid långa och röda, i öronen dinglade fina örhängen och hon doftade gott av sin speciella parfym. Flaskan hade en bild på en papegoja och blå spetsig kork med räfflor. Den stod bland andra toalettsaker på det fina sminkbordet i mammans sovrum Mammans ögon glittrade när hon kramade och pussade barnen som hon älskade väldigt mycket. Mamman satt på ett kontor och var allra snabbast på att skriva skrivmaskin och stenografera.

Pappan hade också svart hår. Han åkte bort ibland och var borta länge. Då spelade han teater och bodde på hotell. Ibland var han på sjukhus och vilade sig. Pappa skrev alltid brev till barnen och berättade att han längtade efter dem. Ibland fick barnen hälsa på och titta på teatern. Då var de väldigt stolta för alla klappade händerna åt deras pappa och han fick fina blommor. När pappan var hemma sydde han fina mattor. Han målade och lagade huset, planterade fina blommor och lagade mat. Han spelade på flygeln och sjöng vackra sånger för barnen.

Lillebror cyklade på sin trehjuling och mellanbror spelade boll, klättrade i träd och busade. Ibland drog han flickan i håret och retade henne. Flickan dansade balett, spelade teater och tog pianolektioner. Och mamman kramade och pussade barnen som hon älskade väldigt mycket.

I huset var det fullt av liv och glädje och många hälsade på. Det var fastrar och mostrar, kusiner och kompisar. Det var tanter och farbröder, skådespelare, fotografer, konstnärer, tandläkare, läkare, regissörer och många andra i en salig blandning. Människor var glada, hade fina kläder, skrattade högt, sjöng och dansade. Flickan i familjen var en glad flicka som trodde att hon skulle fortsätta krama sin lillebror varje dag och fortsätta leka och busa med mellanbror. Hon trodde att hon varje dag skulle gå till sin skola, sjunga morgonpsalm och leka med sin bästis. Flickan trodde att pappan skulle fortsätta spela teater och att mamman skulle fortsätta att krama och pussa barnen som hon älskade väldigt mycket. Flickan trodde det ända till den dagen då mamman dog. Flickan trodde det ända till den dagen då pappan dog. För sedan kom olika släktingar åkande. De tog varsitt barn i handen och for iväg till olika ställen där barnen sen skulle bo. Flickan blev alldeles ensam och fick inte längre kramar och pussar från någon som älskade henne väldigt mycket. Familjen var borta och fanns inte mer...... och flickan blev stum.

4 kommentarer:

Unknown sa...

Aj!!! Det gör ont att läsa!!!

Anonym sa...

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, kommer nog att låta uppstyltat hur jag än skriver. Jag inser att jag är lyckligt lottad som inte haft såna svåra steg på vägen. Hoppas att du hittar styrkan när det känns som svårast. En sak vet jag iallafall, du har skapat en underbar blogg som är är hjärtevarm.
Annelie

Minne sa...

Tack Annelie för dina fina ord om bloggen. Jag förstår att det är tungt och svårt att läsa. Livet är olika och inte rättvist. Men det känns skönt att skriva av sig.

nettan sa...

du skriver så tårarna rinner men jag förstår att du behöver de...
jag kommer läsa...så sluta inte..
massor av kramar på dig/ nettan