Datorkrångel igen.....och tack

Tyvärr verkar våra datorer vara hemsökta av diverse onda andra hela tiden. Ständigt datorkrångel gör att det är svårt att skriva inlägg i bloggen. Jag vill i alla fall tacka alla som skrivit så fina kommentarer i mitt förra inlägg. Det värmde! Att lägga in bilder här går inte just nu men vi jobbar på det. När man själv är helt okunnig i den tekniska datavärlden så blir man tyvärr beroende av andras välvilja och tid. Det sistnämnda en bristvara idag. En god väns son har förbarmat sig och gör vad han kan för att fixa strulet. Han har lyckats till hälften men en del återstår. Hade jag haft råd hade jag slängt ut datorrerna och köpt nya. Men, men. Egentligen är det bra datorer vi har... när de fungerar. Jag längtar tills jag kan göra fler inlägg med bilder. Så länge... ha det gott!

Mitt änglabarn...

blev en ängel när hon var knappt tre år. På tre månader gick hon från att vara en frisk glad underbar liten tjej till att bli en ängel bland andra änglar i Guds himmel. ( det känns skönt att tänka att hon är däruppe och tittar ner på oss) Det är många år sedan nu, 26 faktiskt, men hon är fortfarande min förstfödda älskade unge, levande inom mig. Efter henne har det kommit tre underbara barn till och hjälpt mig att leva vidare. Jag lever ett bra liv idag men tänker ofta på min ängel. Idag lite mer än andra dagar. Har tänt ett ljus vid min ängels grav, liksom många andra gjort för dem de mist. Det är ofantligt vackert på landets alla kyrkogårdar. Jag och hennes pappa, min ungdoms största kärlek, lade ner granris runt gravstenen, där vi stack ner rosor i kärlekens röda färg.

Han har fått fyra barn efter henne och jag tre. Vi träffas fortfarande då och då - förenade för alltid av det mest smärtsamma. Men också av det allra, allra största. Vår förstfödda!

Jag tänder ett ljus ikväll för alla vi minns! Krama era kära hårt och var rädda om varandra!