Depression?

Idag har varit en dag i trötthetens tecken. Inte så konstigt kanske med tanke på att vi var på middag igår och kom hem vid tre-tiden. Middagen var ljuvlig och sällskapet härligt. Till förrätt svenska kräftor och kantarellpaj. Pajen var den godaste jag någonsin ätit och kräftorna helt fantastiska. Sedan blev det melon med serranoskinka. Efter det den mest otroligt perfekt tillagade oxfilé man kan tänka sig. Med rösti, hemlagad bearnaisås och röd och vitrandiga ungsbakade rödbetor. Ljuvligt! Efter det goda ostar och sist små chokladpraliner och kaffe med avec. Sällskapet var våra goda vänner och ett nytt par vilket var en mycket trevlig bekantskap. De delade generöst med sig av en nyligen genomgången kris, både personligen och i äktenskapet, och hur de båda jobbat med den och förändrats som personer. En tänkvärd och känslomässig afton! Själv har jag äntligen avslutat mitt chefsuppdrag och dragit ner på takten i mitt jobb. Försöker sakta hitta mig själv igen. Men det är ganska segt! Känner mig in i märgen trött och dränerad på all energi. Har svårt med koncentrationen och att få det allra enklaste gjort. Har hela tiden nära till gråten och egentligen inte lust med någonting. Tvingar mig till att hålla en viss fasad. Jag vet att jag kommer igen om ett tag. Men kanske har jag faktiskt en depression och borde gå till doktorn och få lite medicin. Det har känts så här ganska länge nu!