måndag, augusti 31, 2009

Vi behöver inte Robert Aschberg

Har ni sett Grannfejden någon gång? När Robert Aschberg kommer för att medla mellan grannar som beter sig som grottmänniskor mot varandra? Jag blir lika förvånad varje gång över hur människor faktiskt kan göra mot varandra. Men vi behöver verkligen inte Robert Aschbergs hjälp. Våra grannar är väldigt hänsynsfulla. När de skulle byta sitt tak som vetter mot oss, lade de mycket nogsamt ut plast som skulle skydda mot allt skräp som rasade ner. Turligt nog valde de svart tak igen som innan. Ett tag var de inne på rött, så jag blev mycket glad när jag såg de svarta plåtarna lyftas av lastbilen. Men OM de nu hade valt rött så hade jag inte börjat kasta potatisskal in på deras tomt. Nu är plåten snart uppe och det blir väldigt fint. Jag lovar visa bild på det med. I samband med att de vill komma in på vår tomt för arbetet med sitt tak så bad jag allra ödmjukast om att de skulle sluta kasta ut mat till fiskmåsarna. DET har jag faktiskt retat mig på! Särskilt sen jag höll på att få en stor risklump i huvudet när jag låg och rensade en dag. Och när jag hittat tomma smörburkar som måsarna tappat på sin flygtur över vår tomt. Grannen lovade genast sluta slänga ut mat när de hörde detta så Robert Aschberg kan gå någon annanstans.

tisdag, augusti 25, 2009

Mera plank

Som utlovat kommer lite bilder på hur planket ser ut idag. Tyvärr blev bilderna lite mörka eftersom jag fick stanna lite oväntat länge på jobbet och det börjat skymma ute. Så här ser det ut inifrån då dörren är helt stängd. Som ni ser är stenläggningen innanför inte klar, utan det är ett projekt som vi hoppas ska bli klart under hösten. Här har vi öppnat upp "fönstret" mot omvärlden. Mysigt med lite kontakt med gatan utanför. Så här ser det ut från gatan när vi öppnar upp dörren helt. Och så här ser det ut när allt är tillbommat. Det återstår en del småsaker. Bl.a en "överliggare" som ska kröna planket upptill och en planka tvärs över just där dörren delar sig. Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med hur planket ser ut, för att inte tala om dörren. Den älskar jag! Så mysigt att kunna öppna tycker jag.

måndag, augusti 24, 2009

På begäran

I Stockholm sitter min bror och är nyfiken på hur det går med bygget av vårt plank. Så här kommer lite bilder för dig D. Så här såg det ut när vi startade i början av sommaren. Här i hörnan vid planket stor ett cykelskjul som rivits och ett nytt har byggts upp på annan plats. Vi ville ha en dörr till framsidan, då den nuvarande är belägen på sidan vilket inte känns lika välkomnande. För att kunna få lite kontakt med gatan när lusten faller på bestämde vi oss för att bygga en delbar stalldörr. (Heter det så?) Då kan vi öppna övre delen när vi vill och stänga när vi vill vara privata. Här har maken kommit en bit på väg. Det går inte så fort men å andra sidan är han extremt noggrann. Och det är ju bra, även om jag ibland står bredvid och hoppar av otålighet! Här ovan ser ni hur det ser ut inifrån trädgården. och så här ser det ut ifrån utsidan. Här har hela planket mot gatan kommit upp, men dörren är inte färdig än. Tyvärr har jag inte bilder än på hur det ser ut nu. Det har hänt en hel del till. Jag lovar att fota imorgon och visa det. Så vill jag tacka för alla snälla och deltagande kommentarer på förra inlägget. Det är tufft ibland, men för det mesta mår jag bra och njuter av livet. Vi ses imorgon igen!

torsdag, augusti 20, 2009

Mitt hjärta!

Ibland kommer dåtiden farande och slår till hårt. Det händer inte så ofta, men då öppnas dörren till mitt hjärta, som alltid står på glänt, och som en lavaström väller sorgen fram. Förr var den våldsam, forsande, glödhet! Nu är den oftast trögare, långsammare och på ytan inte lika glödhet. Men den gör fortfarande ont när den kommer. Den 6 februari 1966 tog min barndom slut. Jag skulle fylla 11 år om en dryg månad. Det var söndag, en iskall vinterkväll, och stora snöflingor föll som lovikkavantar från himlen. Det var tyst och lugnt i villakvarteret i Stockholm. Vi lekte på gatan i ljuset under en gatlykta. Plötsligt slogs ett fönster upp i vår villa och pappa ropade in mig och lillebror. Han satt på en stol innanför dörren och berättade genast: Mamma är död! Mitt hjärta gick sönder och lavaströmmen startade. Jag skrek. Det skriket har aldrig riktigt tystnat. Den 18 oktober 1966 skrek jag inte. Då grät jag tyst! Den dagen dog pappa! Den 26 augusti 1980 krossades det sista av det som återstod av mitt hjärta. Då dog min förstfödda! Min underbara, djupt älskade och efterlängtade dotter. Två år och sju månader gammal. På tre månader tog en hjärntumör henne ifrån mig. Långsamt lärde jag mig att leva igen. Inte bara att överleva. Idag är det den 20 augusti 2009. En årsdag närmar sig och dåtiden drabbar mig med kraft. Då gråter jag ganska stilla i kudden. I nattens mörker. Då går mitt hjärta sönder igen. Mitt hjärta som är lappat och lagat så många gånger. Det är därför det är lite skört!

tisdag, augusti 18, 2009

Larvigt

De senaste dagarna har jag ägnat att gå igenom massor av mina pelargoner som fått larver. Inte så kul kanske men nödvändigt! De små rackarna är jättesvåra att se för de har exakt samma färg som pelargonbladen. Hoppas nu i alla fall att jag fått bort alla så att bladen kan växa ut igen så blommorna tar sig lite. De kan ju hinna blomma länge till. Bilden är lånad från nätet.

måndag, augusti 17, 2009

Slut för denna gång

Så var semestern slut och första dagen på jobbet avklarad. Det är alltid en märklig känsla att komma tillbaka efter flera veckors ledighet. Det tar några dagar innan man är inne i det igen. Jag tänker i alla fall att hösten inte är här än. Jag tror det blir fler varma och soliga dagar att njuta av innan mörkret sänker sig helt. Och så har jag bestämt mig för att jobba en dag mindre i veckan denna höst. Jag vill ta hand om mig efter att i 1 ½ år haft det alltför jobbigt. Nu lyssnar jag på min kropp som länge sagt ifrån! Pengar är inte allt! Om två veckor går jag ner i tid! Något att se fram emot.

torsdag, augusti 13, 2009

Nöjd med mig själv

Idag är jag så nöjd med mig själv. Hela förmiddagen städade jag, vilket var välbehövligt efter mina lata semesterdagar. Det var en skön känsla som infann sig när alla döda flugor och dammtussar var bortstädade, golvet torkat och mattorna skakade. På eftermiddagen kom en god vän som jag träffar alltför sällan. Vi tillbringade några trevliga timmar här och pratade om allt möjligt. Jag känner mig pigg och glad och fylld av energi efter denna dag. I mitt huvud snurrar spännande planer inför framtiden. Kanske en nystart och att livet tar en ny inriktning. Det är i alla fall kul att drömma och planera!

tisdag, augusti 11, 2009

Beck och Rep

De här underbara låsen köpte vi på Beck och Rep på Gotland under vår semester. Visst är de vackra? Tyvärr passar inte beslagen på vår nya dörr, men jag kommer hitta något annat bra ställe att sätta dem så jag kan njuta av dem. Idag har jag tagit mig samman och rensat i pappershögen i arbetsrummet. Välbehövligt och skönt. Tre dagar kvar på semestern. Sedan helg och på måndag till jobbet igen. Tror jag är redo för det. Förra veckan kände jag att jag började landa och kunde slappna av ordentligt. Nu ska jag fortsätta njuta av de sista dagarna!

måndag, augusti 10, 2009

Torkvindans "nya kläder"

Vår torkvinda behövde ny lina. Den gamla föll i bitar och blev slappare och slappare. Egentligen vill jag ha en torkvinda i trä, men de kostar ju en del så det får vänta lite. Jag har också sett en i vitt som är väldigt vacker. Det kommer så småningom! Under tiden skulle maken och jag dra om linorna på den gamla. Den förra linan var blå och nu skulle det förstås bli en vit. Jag vill bara säga en sak! Tur att maken och jag varit gifta i över 20 år. Annars vet man inte hur det hade gått. 60 meter lina, en massa trassel och en märklig bruksanvisning testade nerverna vill jag lova. Tills sist ordnade det sig och jag bytte ut alla halvtrasiga, smutsiga klädnypor mot nya fina i trä. Så länge de nu håller. (Notera det nya planket som möter det gamla. Arbete pågår.) Sedan rensade jag lite kring kryddorna. Så småningom ska kullerstenen läggas om men det blir senare till hösten. Det här är kring nya porten i planket som börjar ta form. Visar mer senare! Gårdagen avslutades med en trevlig familjemiddag då de stora utflyttade barnen kom hem med sina respektive. Kvällen var ljum, så vi grillade och satt ute i den sköna sommarkvällen. Nu börjar min sista semestervecka och jag känner äntligen att jag varvat ner och funnit lite lugn! Att göra i princip ingenting är livsviktigt ibland!

fredag, augusti 07, 2009

Vem kom på besök?

Idag när jag som vanligt satt i solstolen, under parasollet, vid poolkanten, fick jag mycket kärt besök. Ett av de käraste som finns! Min äldste underbare son kom och spenderade några timmar med mig. Låg i en annan solstol och småpratade. Det är honom väl unt för han jobbar säkert nästan 80 timmar i veckan. Under vår pratstund ringde mobilen åtskilliga gånger. Jag fick höra om planer och planering för nästa stora projekt. Uppstarten av hans och hans kompisars/kompanjoners tredje restaurang. Jag är så imponerad över dessa killars företagsamhet (fast jag är lite jävig mamma). På bara några år har de startat två restauranger och har en tredje på gång. De jobbar och sliter och det går jättebra för dem. Fullt nästan varje kväll! Vill ni äta gott, billigt i en mysig avlappnad miljö med urtrevlig personal så beställ bord på Carib Kreol eller ta en lunchsoppa på Zoupa Dopa. Jaha, det blev visst lite reklam här, men det är killarna värda. Tack, älskling för några mysiga timmar! You made my day!

torsdag, augusti 06, 2009

Dagens

frukost... (sent) utsikt vid frukosten, inklusive porlande från dammen.... solstol... (variation förnöjer) utsikt från solstol (vänster) och så en ny deckare. Den förra läste jag klart igår natt. Ruskigt spännande! Jodå, jag har det bra!

onsdag, augusti 05, 2009

Dagens

lunch.... solstol.... utsikt framåt.... utsikt snett vänster.... utsikt snett höger... Läser en bra deckare och tittar mig omkring då och då! Mer än så har jag inte gjort idag.

måndag, augusti 03, 2009

Kantareller

Ute öser regnet ner. Det är riktigt häftigt att stå i uterummet och höra det starka smattrandet från taket. Det är skönt att sitta inne! Hela dagen har varit grå och mulen. Mitt på dagen var jag på njurröntgen efter mitt njurstensanfall för några veckor sedan. Jag har hållit diet några dagar och fastat sedan igår. Jag blev trött och hängig, kan man säga. Men efter undersökningen fick jag äta igen och kände mig piggare. Jag åkte med äldste sonen till Abdus som är en härlig affär i Malmö med massa speciella och billiga varor. Där köpte jag ett kilo färska kantareller som jag ska bjuda mina vänner på imorgon när de kommer på middag. Det blir smörstekta kantareller till förrätt och grillade lammkotletter till huvudrätt. Så blir det lite vin och ost förstås och kanske en efterrätt. Visst ser det härligt ut? Jag har provsmakat lite till middag idag och det var ljuvligt!